Man brukar prata om att barn får i sig förmjölk och eftermjölk när de ammar.
Förmjölken, den tunnare läskande mjölken som kommer först har en något lägre fetthalt, mer laktos och högt energivärde. Eftermjölken, den något fetare mättande mjölken med hög kalorihalt, kommer mot slutet.
Man ska dock inte likna detta vid grädde vs. minimjölk, det handlar inte om så stora skillnader.
Jag vill börja med att säga såhär: Om barnet har en svag viktuppgång handlar det i de allra flesta fall om att barnet behöver mer mjölk i magen, inte om mjölken i sig. Barnet behöver då amma oftare, mer effektivt eller med en bättre teknik. Allt det kan du läsa mer om här i bloggen.
Det kan låta som att man tillverkar två helt olika sorters mjölk men så är inte fallet. Det är bara en typ av mjölk som bildas i bröstet, men beroende på hur ofta och hur mycket bröstet töms* varje gång så varierar fetthalten i mjölken som barnet får i sig. Fetthalten varierar både under ett och samma amningstillfälle och även över tid (mjölken är lite fetare senare på dagen/kvällen). Och ju längre man ammar desto fetare är mjölken.
När barnet börjar amma får hen alltså först i sig förmjölken vilken ofta kommer i riklig mängd. För att sedan, allt eftersom hen ammar vidare, få i sig mer och mer av den fetare mer mättande eftermjölken då fetthalten gradvis ökar. Tillsammans utgör detta en perfekt blandning, för både tillväxt, energi och hjärnans utveckling.
Om barnet bara är lite törstig kan förmjölken vara en utmärkt törstsläckare, varma sommardagar ammar barnet kanske ofta och lite just för att bara få i sig av den lite tunnare mjölken. Men om barnet sällan eller aldrig får tillgång till eftermjölken av någon anledning, om man avbryter och byter bröst innan barnet hunnit få i sig av den, om barnet inte har rätt tag, ständigt somnar vid bröstet eller om mamman har väldigt hög mjölkbildning så att barnet bara får i sig stora mängder förmjölk och blir mätt av den, riskerar barnet att få problem att smälta den höga halten laktos då den inte är balanserad med fettet i eftermjölken. Det kan yttra sig i en gasig orolig mage och grönt skummande bajs. Barnet verkar inte nöjd hur mycket det än ammar och går kanske inte upp så mycket i vikt eftersom hen inte får i sig tillräckligt med kalorier. (Jag skulle dock säga att detta är ganska ovanligt, för de allra flesta regleras detta automatiskt och blir aldrig något problem.) Detta kan man alltså ofta komma tillrätta med om man låter barnet amma så länge på varje sida att hen får i sig av den fetare eftermjölken innan man byter bröst.
Hur vet man då om barnet har fått i sig av ”den fetare mjölken”?
Man brukar säga att när barnet själv släpper bröstet och du ser den typiska glasartade blicken hen får när hen är mätt, dåsig och somnar så vet du. Detta är dock en vag och inte alltid rättvisande beskrivning. Inte alla barn beter sig så här. Vissa barn äter hellre ofta och lite i taget, de blir inte proppmätta på detta sättet, och det är helt okej. Alla är olika. Om man ammar ofta, på barnets signaler, behöver man oftast inte fundera på detta alls, då reglerar det sig självt.
Det är jättesvårt att säga någonting om hur länge det tar innan den fetare mjölken kommer. Antalet kalorier är viktigare än mängden mjölk som barnet får i sig vid varje amningstillfälle. Barnet ammar tills dess att hen har fått i sig tillräckligt med kalorier. Om barnet ammar effektivt kommer hen snabbare att få i sig av den feta mjölken. Detsamma gäller om hen ammar med tätare intervall, då hinner inte förmjölken fylla upp bröstet (individuellt beroende på bröstens lagringskapacitet), om mamman har tätare utdrivningsreflexer (en möjlig anledning till högre fetthalt) och barnet ammar kortare stund vid varje amningstillfälle. Om mamman har hög mjölkbildning, så att barnet får i sig stora mängder förmjölk, kan man eventuellt prova att blockamma för att hjälpa barnet att få i sig tillräckligt med kalorier och bli nöjd.
Allt detta tillsammans gör också att fetthalten kan skilja en hel del mellan olika kvinnor vid olika mättillfällen. (Men det är väldigt ovanligt att en mamma inte alls producerar tillräckligt fet mjölk för sitt barn. Om barnet har en svag viktuppgång handlar det snarare om att barnet behöver mer mjölk i magen, än om själva mjölken. Amma oftare, se över barnets tag och position vid bröstet mm. Sök hjälp!) Det är också därför olika mamma-barnpar kan behöva amma på lite olika sätt och med olika intervall. Och det är därför det är viktigt att amma fritt och låta just det egna barnet styra och inte försöka följa någon sorts standardmall.
*Observera att bröstet aldrig töms helt och hållet. Så fort bröstet släpper mjölk går en signal till hjärnan och nybildningen av mjölk påbörjas i bröstet.
.
Du kanske även är intresserad av att läsa mer om:
Problemsökning vid svårigheter
Svag viktuppgång och aktiv amning
Amning, inte bara en kvinnofråga
En fråga om rätt till självbestämmande!
Okunskap om amning är ett samhällsproblem
Läs mer i min bok Amning i nöd och lust!
.
.
.
.
.
.
Vet du hur det är om man ammar mer eller mindre konstant? Jag har läst någonstans att mjölken då inte spaltar upp sig på det sättet. Eller är jag helt ute och cyklar nu…? 🙂
Ja, precis så! 🙂 Jag nämnde det i det sista stycket, men jag var kanske lite otydlig. När man ammar väldigt ofta så märker man inte av lika mycket att det separeras. När det är ett (nästan) konstant flöde så blir fetterna i mjölken mer blandade.
[…] för att massera ut mjölken och dessutom har mjölken olika smak vid olika amningstillfällen och olika konsistens från början till slutet av ett och samma amningstillfälle. När barnet ammar är det nära […]
[…] amma, om de har tillräckligt mycket mjölk, om barnet går upp i vikt som det ska, om de ammar för mycket eller för sällan, om de gör på rätt sätt och så […]
[…] länge ammar hon varje gång hon ligger vid bröstet? Hinner hon få i sig både för- och eftermjölk? Den feta krämiga mättande mjölken med hög kalorihalt, kommer mot slutet av amningen och den […]
1. När barnet själv släpper bröstet och du ser den typiska glasartade blicken hen får när hen är mätt, dåsig och somnar så vet du.
Detta hände aldrig min dotter.
2. Detta kan man alltså ofta komma tillrätta med om man låter barnet amma så länge på varje sida att hen får i sig av den feta eftermjölken innan man byter bröst.
12 timmar på vardera bröst räckte inte, hur länge skulle man ha amamt på ett bröst då?
Hmmm.. det låter som att ni behöver justera taget lite, om det är så att barnet äter på ett bröst i tolv timmar utan att få i sig av den feta mjölken. Hur ofta under dessa tolv timmar äter hon förresten? Konstant eller med timmar mellan målen?
Äter hon aktivt hela tiden? (Har du läst detta inlägget, om aktiv amning? https://sagogrynet.wordpress.com/2011/05/18/svag-viktuppgang-aktiv-amning/ )
Det känns som att jag behöver mer information om jag ska kunna hjälpa er… vill du ha mer hjälp så mejla gärna dina frågor!
Jag hoppas att det löser sig för er!
[…] har skrivit om förmjölk och eftermjölk här. Här har jag skrivit om funderingar på tillräcklig […]
Hej! är jätteglad att jag hittat din blogg, vilken passion för amning 🙂 precis det jag behöver för att tro på mig själv och sluta bli stressad av alla som säger att jag kommer att kunna amma till ett år ‘om jag fortfarande har mjölk’
jag har en dotter på två månader lite drygt och min fråga gäller fethalt och grönt bajs ; jag hittade svaret i den här artikeln men min ‘nästa’ fråga är om du tror att barnet ‘lider’ mer för att bajsa när hon får i sig bara förmjölken,,,jag tycker att hon klagar lite mer eller kanske det bara är inbillning…? kan det kanske också bero på hur fet mat jag äter? jag bor i frankrike och vill hålla mig enbart till svenska åsikter och kunskaper; här t ex säger man att jag har ätit gröna grönsaker typ haricot verts och i sverige sa barnmorskan jag pratade med att det är tecken på en infektion men min dotter är bara lite snorig och förkyld….jag tror mer på fethalten i mjölken plus det jag äter men vill gärna ha din åsikt 🙂
en till fråga ; jag måste frysa in mjölk för jag måste lämna bort min dotter i tio dagar i december, vad ska man frysa in i? och hur ska man få pumpningen att fungera, du skriver att man oftast får bara några droppar vilket stämmer på mig, jag har tänkt att hon får börja äta på ett bröst så att det rinner lättare och sen fortsätter hon på det andra medans jag pumpar ur det första….tacksam för svar.
Hej!
Jag tror att du är på rätt spår!
Det kan nog vara en kombination, det är lite svårt för mig att veta.. Om du har väldigt hög produktion, om det är explosivt skummande grönt bajs, så låter det som att det är fetthalten, att hon får i sig stora mängder förmjölk. Men om du har ”normal” produktion och om barnet är förkylt så kan det mycket väl vara en infektion/förkylning som ger färgen.
Att det är din mat som färgar? Det skulle det kanske kunna vara…. om du äter stora mängder grön mat. Jag har aldrig hört talas om det men det är ju inte omöjligt.
För att frysa in mjölk behöver du rena och lufttäta behållare, något som du kan försluta väl. Frysbara burkar med tätslutande lock, fryspåsar eller liknande, och märk dem väl med datum.
Det fungerar inte för alla att pumpa så bli inte förtvivlad om du inte får ut så mycket åt gången. Det är bra att du har tid på dig att samla! Dina tankar om att låta barnet sätta igång utdrivningen är jättebra!
Om du pumpar och ammar så kommer produktionen säkert att öka eftersom brösten känner av den ökade efterfrågan.
Om det inte fungerar så bra med pumpen så kan det mycket väl vara så att det fungerar bättre med handmjölkning. https://sagogrynet.wordpress.com/2011/08/21/handmjolkning-och-forvaring-av-mjolk/ Har du provat det?
Fråga gärna mer om något är snurrigt skrivet…
Lycka till!
[…] till bröstet. Kan det vara så att det går för lång tid mellan amningarna, att barnet inte ammar tillräckligt länge åt gången eller att barnet inte ammar aktivt? När man lär sig tyda och svara på barnets tidiga signaler […]
Underbar blogg. Synd att det ska vara privatpersoner som får ta ansvar för att sprida kunskap. Självklart bra att det görs men trist att det inte investeras i samhället! Det borde finnas en länk till din blogg på alla mödravårdcentraler i hela Sverige!
[…] Mer om bröstmjölken […]
Jag har en fundering som jag inte fått svar på i detta inlägg och undrar om du vet. Hur varierar bröstmjölkens sammansättning är det gäller protein under ett amningstillfälle?
Nej, tyvärr, jag känner inte till hur eller om det varierar under ett amningstillfälle. Jag kan inte minnas att jag läst att det varierar alls?
Däremot skiljer proteinet mellan kolostrum och mogen mjölk (mer protein i råmjölken).
Hej!
Hamnade här av en lycklig slump.
När jag fick barn i mitten på 2013 så pratade vi om detta på BB. Jag hade inte lyckats med amningen alltför bra med mina andra barn så jag skrev i mitt förlossningsbrev denna gång att jag ville ha extra hjälp.
Barnskötaren som hjälper med amningen påstod att det där är gamla rön numera. Att man kommit fram till att mjölken är blandad från början så att säga.
(Jag sa att han somnade så snabbt alltid när han ammade så jag var rädd att han aldrig fick den feta mjölken, ändå gick han aldrig ner i vikt och upp stadigt som sjutton.)
Vad tror du om det? Har hon rätt?
Mvh
[…] Mjölkens sammansättning […]
[…] Mjölkens sammansättning […]
[…] Mjölken blir fetare (högre kalorihalt) ju längre man ammar och fettet är viktig för att barnet ska lägga på sig och gå upp i vikt. Om barnet sällan eller aldrig får tillgång till eftermjölken av någon anledning, om man byter bröst innan barnet hunnit få i sig av den, om barnet inte har rätt tag, ständigt somnar vid bröstet eller om mamman har väldigt hög mjölkproduktion så att barnet bara får i sig stora mängder förmjölk och blir mätt av den, blir hon kanske inte nöjd hur mycket hon än ammar och går kanske inte heller upp så mycket i vikt eftersom hon inte får i sig tillräckligt med kalorier. […]