November är min månad

November är månaden då jag bestämde mig för att komma till världen, en härlig skorpion är jag. En skorpion med passion, mod och styrka. Jag är lugn på ytan men vad som finns under skalet är det ingen som vet. Jag är känslig precis som alla andra. Jag gillar att studera min omgivning och få använda mina kunskaper. Gör du min familj illa så sticka jag dig!

Jag tycker alltid att födelsedagar har varit speciella. Det hände dock något när jag flyttade hemifrån. Det blev inte lika speciellt längre. Vad beror det på, mån tro? Jo det handlar om att jag helt plötsligt fick bestämma själv och att ingen annan gjord något åt mig. Jag tyckte inte att jag var så speciellt märkvärdig så födelsedagarna blev inte lika speciella. När jag fyllde 25 år var det lite extra och när jag fyllde 30 år insåg jag att jag faktiskt kan skapa mitt eget kalas för det är min födelsedag! Å tänk så kul jag hade. Har fortfarande en present kvar sedan den festen. Bör lagras i fem år stod det, nu har det gått 8.

Förra året fyllde jag 37 år. En födelsedag som jag kommer att minnas väl. För det är den första födelsedagen som jag på riktigt mått så dåligt att jag inte hade någon koll på framtiden. Nedan kommer jag att berätta om något som kan te sig ologiskt men som var min verklighet just då. Det kognitiva tänkandet är på släptåg vid utmattning och i vissa situationer blir det bara kaos. Det som händer i en utmattad hjärna är inte alltid realistiskt men jag har varit på min vakt så länge att mina system slår på snabbt.

————————————————————————————-

På min födelsedag  hämtade vi ut vår nya bil, en bil som egentligen inte har någon betydelse jämfört med hälsan men oj så härlig den är att köra.

Jag klädde mig fint med kjol och stövlar. Fixade håret och sminkade mig. Jag behövde inte se eländig ut jämt och jag ansåg att jag behövde anstränga mig lite denna speciella dag. Jonas hämtade upp mig och vi åkte till bilaffären. Jag försökte verkligen fokusera men jag hade en sådan ångest att det enda jag tänkte på vara att stå upp och andas. Jag tog en bild och la upp den på Instagram, jag ville visa, jag ville inte bli bortglömd. Likes var för bilen inte för att jag levde. Ironiskt och knäppt men jag hade inte berättat för många om min situation, för jag skämdes. Jag ville inte vara sjuk, jag ville inte vara kass och umbärlig.

Vi tog bilen på en bilpromenad och sedan hämtade vi Elin och på vägen hem stannade vi och köpte ett gott vin som jag önskat. (Vin dämpar ångest ibland, inget jag rekommenderar att använda som ångestdämpande)

När vi hade köpt vinet, gick vi mot parkeringen och på vägen passerade vi Ica. Snabb som en kula försvann Elin in genom dörrarna till Ica, Jonas stod och pratad med en vän vid gatan. Jag följde efter in på Ica men kunde inte se Elin. Min panik stegrades och jag började känna att synen blev grumlig i ytterkanterna. Fick kontakt med Jonas som gick in i affären, för tänk om hon skulle springa ut när jag gick in i eller tänk om någon tog med sig henne ut så därför stod jag kvar vid dörrarna.

Ja, där kom panikångesten, tänk om jag hade missat Elin, hade hon redan blivit tagen? Tankarna kommer så fort men så får jag ögonkontakt med en person i kön som känner mig och jag frågar:

– Har du sett Elin inne i affären?

– Ja, jag mötte henne med kexchoklad i handen, hon såg så glad ut.

– Hon sprang fort in, svarade jag.

Pulsen skyhög men andningen blir bättre.
Fokus, Jonas är i affären och hon har inte passerat mig.

Efter en stund hör jag hennes tjut och Jonas kommer gåendes med henne. Med stora tårar rullande ner för kinderna får hon lämna tillbaka kexchokladen och vi går till bilen. Vi sätter oss i bilen och pustar ut. Han är en klippa min man även om han också var orolig så behöll han lugnet och jag är rätt bra själv även om pulsen fortfarande galopperade som en vildhäst. Jag fixade en panikångestattack på Ica. (det tänkte jag inte på då)

————————————————————————————-

Tack för att du läste ända hit!
Vet du, i år ska jag fira mina 38 år på denna jord med något annorlunda och som bara handlar om mig själv och en av de godare sakerna jag vet, nämligen tårta.

Vill du vet vad?
Då får du hålla koll, för det är nog inget du skulle kunna tänka dig.
Nu ska jag utfodra barnen, de vill ha pannkaka.

Ha en bra dag!

Kram