Kära dagbok…
Helgen har gått i firandets tecken och den har passerat snabbt. Det känns som att vara i en karusell – och detta är bara början. Lördagskvällen blev lite lugn i alla fall. Den enda blodtryckshöjningen stod tvättmaskinen för. Den lät konstigt och vid kontroll visade det sig att den inte hade sköljt vissa kläder ordentligt så att somligt måste tvättas om.
Ett bokbyte blev det. Nu har jag bytt från tvillingar i klorna på en sekt till en bokcirkel i norr där en tonårstjej försvinner – och hittas 40 år senare. Liza Marklunds senaste bok är verkligen asspännande och jag är redan halvvägs!
Bokbyte från tvillingar i sekt till tonårstjejer i cirkel.
Lördagskalkon av tofflig tass.
Annars hjälptes vi åt i köket med matlagningen. Fästmön fixade till potatisgratängen så att den blev godare samt stekte kött till Gymnasisten. Hon gick ut på en egen liten shoppingrunda, för jag är inte så bra på att köpa kött.
Utöver det hade hon varit på vinden och hämtat ner två lådor med påsksaker – och påskpyntat! Jag stekte kalkon till Anna och mig, gjorde sallad och grönsaker till Gymnasisten, korkade upp vin och dukade.
Vi åt och njöt av maten, kollade lite på TV och gick till sängs ganska tidigt.
∼ ♦ ∼
Söndagsstart. Boken är asspännande!
Söndagen startade på sedvanligt sätt med läsning och kaffe på sängen. Vi låg inte och drog oss alltför länge, för det skulle komma gäster på eftermiddagen och det var tusen saker att fixa. Jag hade visserligen dammsugit på fredagskvällen och torkade några golv på lördagen, men med tre människor och två katter blir det onekligen ganska smutsigt på golven. Anna lät Robert* jobba med våttorkningsfunktionen och jag åkte iväg för att handla lite grejs som behövdes. Ett födelsedagsbarn skulle firas en dag i förväg och hon hade bland annat önskat fjädrar (till påskriset) och ballonger (till kalaset).
Tre kassar följde med mig och bilen hem från ICA Gnista. De innehöll bland annat fjädrar, ballonger och ljus till tårta. Jag skötte dekorationen av tårtan – trodde jag. Givetvis tog födelsedagsbarnet över.
Vid 14-tiden trillade gästerna in. Egentligen är födelsedagen idag, måndag, men eftersom såväl Anna som de flesta andra jobbar passade det bättre att ses på söndagen och fira. Och även idag, på riktiga födelsedagen, har Anna blivit firad, förstås! Pink Lady-tårtan var från Butiken på hörnet, men resten av kaffebrödet var hembakat – av den som fyller år, förstås. Bakning ger jag mig inte på. Fina presenter fick födelsedagsbarnet, men dem får hon förstås själv berätta om – ifall hon vill.
Snålvarning! Inte en millimeter ovanför strecket!
Jag hade bokat bord klockan 18 till Il Forno Italiano. Där hade jag firat såväl mina föräldrars födelsedagar som Annas och min förlovning. Vid senaste besöket var vi ganska missnöjda på grund av att man infört att äta på tid. Det var nu flera år sen och vi beslutade att ge stället en ny chans. Vi blev… besvikna igen. Bara det när vi anlände och man struntade i att jag bokat bord. Vi fick sitta trångt i en sorligt rum. Liksom… drop in. När jag frågade om vi kunde få sitta i andra rummet svarade man att det inte var i bruk. Det var det, såg vi när vi gick hem. Inte heller blev vi anvisade var vi kunde hänga av oss ytterkläderna, så jackorna fick vi lägga bakom ryggarna. Nej, det började inte bra och det blev inte bättre. Förrätten, chiliscampi, smakade inte ett dugg. Vi saltade. Första saltkvarnen fungerade inte, så vi snodde en från bordet intill. Den fungerade desto mer – det blev salt över hela bordet. Vinet till maten var gott, men det serverades inte en millimeter ovanför strecket på glaset. Det kändes väldigt… snålt. Anna tog fiskgryta som var mer som soppa. Den på menyn utlovade aiolin lyste med sin frånvaro. Jag tog kycklingpasta och fick massor av härlig parmesan på. Detta till trots var min huvudrätt som förrätten – totalt smaklös. Jag malde på salt och svartpeppar och då smakade maten i alla fall… salt och svartpeppar. Nej, vi åt middagen på rekordtid, cirka 1,5 timma.
Ja ja, faktum är att vi ska på middag på lokal även i afton, på den riktiga födelsedagen. Det kan väl bara bli bättre, med andra ord. Promenaden hem blev i alla fall fin. Vi njöt av kvällssolen och temperaturen som vid 19.30-tiden låg på nästan nio grader. Plötsligt var det liksom vår igen.
Hemma låg katterna och sov på var sitt favoritställe. De hade inte saknat oss ett dugg.
Vi tog kvällskaffe och kollade Harry Palmer. Jag startade diskmaskinen, men den ville inte alls samarbeta. Efter tre försök där disken möjligtvis blivit diskad och kanske sköljd gav jag upp. Maskinerna är liksom inte med mig.
∼ ♦ ∼
I morse klev jag upp en kvart över fem för att fixa kaffe på sängen till födelsedagsbarnet. Ett tänt ljus, paket och fruktansvärd sångröst väckte min kära till hennes riktiga födelsedag.
Jag tömde kattpottorna, duschade och åt frukost i lugn och ro. Ändå var jag på jobbet före 7.30. Idag har solen lyst hela dan och temperaturen steg raskt från strax under nollan till närmare tio grader. Under dan arbetade jag med ditten och datten. Vidare är jag ansvarig för intranätets startsida och kalendariet den här veckan och som tidigare, även funktionsbrevlådan. Det tar sin lilla tid att hitta svar på alla frågor som kommer in… Till restaurangen på jobbet hittade jag emellertid vid lunchtid, för då hade jag en lunchdejt med F. Träffade även AM och fick en trevlig pratstund innan jag åt mackor och kvarg – jag ville ju spara lite plats i magen till kvällens middag.
Lättare lunch idag.
∼ ♦ ∼
Avrapportering om kvällens middag kommer under morgondagen. Nu ska jag vila mage och händer (två fingrar på högerhanden domnar fortfarande av och till) och fokusera på födelsedagsbarnet.
∼ ♦ ∼
*Robert = vår robotdammsugare
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 