Helgdagar – hur spenderar ni dem?

Öppnar man kalendern finner man ett helt hav av röda dagar varje år. Dagar då vi vanliga 8-17 arbetare är lediga. Dagar av historisk betydelse. Dagar som man “borde” göra si eller så på. För mig har dessa dagar allt som oftast inte betytt speciellt mycket mer än att man är ledig från arbetet varesig man vill det eller inte. Dagar som jag ogillat i likhet med min födelsedag. Snart är det Midsommar och frågan dyker upp minst en gång om dagen “vad ska du göra på midsommar?”. Jag. Orkar. Inte.

Midsommar

Låt mig göra vad jag vill. Äta sill. Inte äta sill. Bada bastu. Titta på fotbolls VM. Resa. Jobba. Sova. Läsa en bok. Segla. Åka till Bali och bara försvinna från hela helgdagshetsen.  Nyår, Valborg, Midsommar, Nationaldagen, julafton, påsken. Jag ogillar starkt dessa helgdagar plus min födelsedag. Vill helst sova bort dem. Gör man inget storslaget tittar folk på en som man vore en utstött och ynklig samhällsmedborgare. Men tanken har kanske inte slagit alla år 2018 att man kanske inte alls tycker det är roligt att hoppa runt en stång som en groda eller lyssna på dragspelsspelande Sigge 84 år. Personen kanske bara inte är sugen på att leva enligt svenskguiden just där, just då, just på den dagen. Typ jag själv. Jag älskar åka till en stuga, åka ut i skärgården och åka båt, gå på roliga fester och fira saker med vänner, familj och bekanta men att göra det på påtvingade dagar då alla ska jämföra vad de gör får mig att kvävas. Eller så kanske man inte har någon att fira med. Hur kul hade det då varit att få frågan “Vad ska du göra på midsommar?” för 511:e gången.

Midsommar

Nu är det midsommar om ett par dagar och visst, det är roligt att veta vad alla andra ska göra, frågan är lite av en icebreaker runt lunchbordet med kollegorna eller när du träffar vännerna men det finns 100 andra saker att prata om. Jag lovar och talar från egen erfarenhet. De ensammaste kommer känna sig ensammast i världen. Jag har verkligen svårt för dessa dagar när man ska göra något. Visst, att fira julafton likt ett vykort med Jenny Nyström motiv eller fira nyår i en fjällstuga skulle inte jag tacka nej till om jag hade möjligheten att göra det med människor som jag tycker om. Men har man inte det så är dessa påtvingade helgdagar när allt skall vara fluffigt och rosa ingen höjdare.

Sommar

Att känna sig ensam är absolut ingen höjdare. Och sociala medier säger absolut inget om hur ensam eller omgiven av härligt fluffellifluff liv någon har. Sist jag kände mig riktigt, riktigt ensam var faktiskt i påskas. Att resa iväg var det sista jag ville, men att vara ensam i Stockholm var det bättre? Alla andra skulle fira påsken med sin familj, jag var extremt restrött och vart fanns min familj? inte ens inom en radie av 500 mil. Tre timmar innan flyget gick till Hong Kong och Australien bestämde jag mig för att åka. Flygresan till HKG var vidrig. Satt näst längst bak, sov nästan inget, tittade på klockan var tionde minut och vet inte om jag önskade att vi var framme eller att jag aldrig åkt. Tyckte de första dagarna rent ut sagt sög även om jag älskar HKG och gjorde saker och träffade människor som jag vanligtvis gör handvolter för att göra. Alla andra satt hemma och postade bilder på insta på ägg och det såg till och med lockande ut även om ägg inte står speciellt högt i kurs för mig. Jag ville vara hemma. Fira påsk hemma på ett sätt som jag inte vet hur man gör för jag har så länge jag kan minnas aldrig varit hemma på påsken.

Kontentan av det hela

Helgdagar är inte alltid så glammigt. Du behöver inte alltid artighetsfråga vad folk ska göra på helgdagar. Sist men inte minst, sociala medier säger inget mer än en ögonblicksbild men man väljer ju ändå själv om man vill titta eller inte och får ta konsekvenserna därefter.

/ Pernilla som tycker lite om helgdagar

 

2 Comments

  1. Jag kände, sedan jag flyttade hemifrån, att jul och högtider inte var något för mig mer än att få träffa familjen eftersom jag tidigt flyttade långt bort. Har haft oerhört svårt för pakethysterin kring jul framförallt och är själv inte heller någon större födelsedagsfirare. Jag känner delvis fortfarande så, mest för att jag inte skapat mig några traditioner. Påtvingade ledigheter som nationaldag och annat ser jag mer som en möjlighet att jobba in arbetstid så att jag kan vara ledig när det passar mig. Och midsommar. Det har blivit allt från ingenting till nån fest ute på landsbygden och förra året var jag på Svalbard. Till och med jul är “ohelig” nu sedan jag testade att åka långt bort för två och ett halvt år sedan. Ändå ganska skönt. Men å andra sidan, så är jag inte själv i det heller så… men jag har en nära bekant, som känner exakt som dig och lite är i samma sociala situation.

    Tror det är svårt att sätta sig in i det om man själv inte är själv eller har erfarenheter av det.

    1. Skönt när man har möjlighet att jobb på helgdagar om man önskar. Det hade jag inte haft något emot.

      Håller med dig om att helgernas betydelse hade säkerligen varit annorlunda om man haft en familj eller stor släkt.

Leave a Reply