Kan man annat än älska ljuset i den ännu icke belövade bokskogen? Och är man där kan man ju alltid fota en … gran. 🙂
Men ljuset i syrénbusken utanför altanen hemma en dimmig majmorgon med minusgrader är också ganska fascinerande.
Men bokskog… mmm. Även med löv.
Jag längtar efter den skira grönskan i bokskogen… Tyvärr brukar den gå över alldeles för fort.
Den är också underbar. Till och med underbarare. 🙂
Vackra bilder och den där allra sista tokälskar jag.
Bokskog är fantastiskt! Och snart är det dags…
Men dina granbilder går verkligen inte av för hackor, de heller!