Stefan Kärvlings blogg

Imorgon sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN) under ledning av ordförande Bo Carlsson (C). Det är en tämligen diger lunta att läsa igenom inför mötet, drygt 200 sidor. Vilket dock inte är speciellt mycket i jämförelse med kommunstyrelsens nästan 700 sidor till på onsdag.

BUN:s dagordning har följande utseende:

Naturligtvis står ärende 4 “Stängning av Norra skolan” i centrum. Jag skrev om ärendet och min motion tidigare i veckan – se “Norra skolan ska stängas”. Även ärende 3, “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2023-2032” har viss anknytning till Norra skolan. Jag återkommer till båda ärendena i den senare delen av bloggen.

Årets överskott 11 milj

Månadsuppföljningen beräknar årets överskott till hela 10,9 milj kr. Det är naturligtvis det exceptionella corona-året, liksom förra året, som vänder budget och mycket annat upp och ner. Det är i och för sig, till viss del, färre barn i förskolan och elever i grundskolan än beräknat och det har sparat lite pengar. Den stora förklaringen är emellertid, självklart, de stora tillfälliga statsbidragen. Det är de extra statliga pengarna som förklarar överskottet. Kanske skulle detta redovisas tydligare, kanske skulle en vanlig budget utan de tillfälliga statsbidragen upprättas, och en “coronabudget”. Då hade man fått en tydligare bild över nämndens riktiga, mer normala och långsiktiga ekonomiska läge.

Som det är nu syns inte nämndens ökade kostnader för:

“fler placeringar i grundsärskola och fler elever med multifunktionsvariationer som har behov av stor personalinsats och hjälpmedel. Elever i behov av särskilt stöd fortsätter att öka och insatserna avser främst psykosociala och språkliga behov. Tilläggsbeloppen för särskilt stöd hos externa huvudmän fortsätter att öka under 2021.”

De här kostnaderna finns kvar även då de extra statsbidragen upphör.

Läromedel

De 11 miljonerna i överskottet kan inte föras över till nästa år utan hamnar i kommunens stora pengapåse – och där går pengarna till att betala investeringar. (Vilket Vänsterpartiet har andra tankar kring. Se “Sociala fonder”.) Däremot fick jag en idé om att överskottet skulle kunna användas till inköp av läromedel.

Jag vet inte om det är möjligt, men varför inte? Överskottet är tillfälligt, pengarna går inte att spara, det går inte att använda dom till att anställa personal – varför inte en ordentlig satsning på läroböcker och andra läromedel?

Läromedel har de senaste åren seglat upp i skoldebatten. År 2019 tillsattes en utredning, ”Läromedelsutredningen – böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap” för att undersöka hur läromedel kan användas som verktyg för att stärka elevers kunskapsnivå. Utredaren och den före detta utbildningsministern Gustav Fridolin skrev:

“Läromedel har stor betydelse för elevers kunskapsutveckling och för deras språkutveckling. Dessutom kan läromedel och lärarhandledningar stödja lärare i att planera undervisningen. Ändå finns det på många skolor inte tillgång till aktuella läromedel och för vissa elevgrupper saknas det helt förlagsproducerade material.”

Läromedelsföretagen har sammanställt statistik kring kommunernas läromedelsinköp förra året. Den så kallade Läromedelsbarometern. (Kan laddas ner här.) I den senaste rankinglistan kom Vänersborg på plats 150 (av 290 kommuner). Inte någon placering att skryta med. 

Verksamhetsplan och detaljbudget

Ärendet “Verksamhetsplan och detaljbudget 2022” är en viktig punkt och ibland också en mycket kontroversiell sådan. Särskilt i tider av besparingar. Och det är det inte riktigt fråga om nästa år även om utvecklingen går åt ett håll som gör undervisningen dyrare.

Barn- och utbildningsnämndens budget ligger år 2022 på 870.907.000 kr. Det närmar sig miljarden… För de här miljonerna ska nämnden och förvaltningen finansiera 2.137 platser i förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år, 1.705 platser i fritidshem och pedagogisk omsorg 6-12 år samt 4.919 platser i förskoleklass, grundskola och grundsärskola.

Verksamhetsplanen består av en uppsjö av pedagogiska ord, uttryck och formuleringar som beskriver hur förvaltningen arbetar och tänker fortsätta arbeta. Nämndens förväntade resultat redovisas också. Intresserad? Här kommer de förväntade resultaten utan kommentarer eller medföljande aktiviteter:

• “Andelen barn inskrivna i förskolan ökar”
• “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön ökar”
• “Andelen barn som deltar i en kommunal förskola med hög kvalité ökar”
• “Andelen elever som når kunskapskravet i årskurs 1 ökar”
• “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”
• “Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 75 procent närvaro ökar”
• “Andelen inköp av miljömärkta varor ökar”
• “Andelen vårdnadshavare som upplever sig har förutsättningar att vara delaktiga i sitt barns utbildning ökar”

Under de senare åren har nämndens förväntade resultat uttryckts som att de ska bibehållas, nu är förväntningarna att resultaten ska öka…

Fristående verksamheter

Det är ganska många barn och elever som går i fristående verksamheter.

Under 2022 beräknas 201 barn gå i fristående förskolor, 41 elever gå i fristående förskoleklass, 566 elever gå i fristående grundskolor, ingen elev i fristående särskola och 195 barn gå i fristående fritidshem. Under 2022 beräknas 99 barn gå i enskild pedagogisk omsorg 1-5 år samt 76 barn i enskild pedagogisk omsorg 6-13 år.

De här barnen och eleverna är också vänersborgare och kommunen ska således betala deras utbildning. Varje barn/elev i en fristående förskola får ett belopp på 135.998 kr om året, en elev i åk 1-6 får 93.320 kr och en elev i åk 7-9 får 108.016 kr. Jag blev lite förvånad att ett förskolebarn tilldelas mer pengar än en elev i grundskolan.

Extra pengar

Jag skrev tidigare att utvecklingen går åt ett håll som gör undervisningen dyrare. De sex betongpartierna, dvs S+C+MP+M+L+KD, som stod bakom budgetbeslutet för 2022, avsatte några miljoner som BUN skulle kunna ansöka om att få. Och det tänker BUN göra redan nu.

Nämnden ansöker om 2 milj kr ur kommunstyrelsens förfogandeanslag 2022 för fler elever i grundsärskolan. Det är inte mycket att orda om. Antalet elever i grundsär ökar och eleverna i grundsär kostar mer. Kostnaderna för BUN ökar nästa år med 3,6 milj, men det är bara 2 milj avsatta. 1,6 milj kr får nämnden spara på annat håll, kanske på andra elever…

Kommunfullmäktige hade också avsatt 3 milj kr för att:

“göra insatser för att fler barn och unga ska uppnå bättre skolresultat.”

Även dessa pengar ansöker nämnden om nu.

Pengarna ser kanske ut som en förstärkning för att behoven ökar. Jag skulle dock vilja påstå att den här utvecklingen såg man i ett tidigt skede, och BUN borde ha fått de “extra” pengarna direkt – i ramhöjning.

Som pedagog kan det vara intressant att se att pengarna har använts och ska användas för att:

“möta elevers behov som verksamheten har svårt att möta i klassrumssituation.”

Det görs genom att:

“kunna möta fler elever i mindre sammanhang.”

Jag antar att det handlar om att skapa mindre grupper i särskilda lokaler i eller utanför skolan. Ska nog fråga hur detta förhåller sig till tanken om “inkludering”.

Förskole- och grundskoleplan

Nämnderna i kommunen ska varje år inventera sina lokalbehov. Utifrån resultaten ska de redovisa sina behov till kommunstyrelsen. BUN:s sammanställning har titeln “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2023-2032”.

Kommunstyrelsen sammanställer och gör sedan en kommungemensam prioritering:

“Behoven prioriteras efter en modell framtagen av kommunstyrelseförvaltningen och bygger på relevans och brådska. Varje lokalbehov översätts till ett projekt och detta ska prioriteras efter hur projektet bidrar till kommunfullmäktiges inriktningsmål (relevans) och på en bedömning av konsekvenser om projektet inte genomförs på utsatt tid (brådska).”

Den här prioriteringen förstår jag inte. Ska fullmäktiges inriktningsmål gå före lagkrav? Det är något som inte stämmer.

I prioriteringen kan ett objekt få max 16 poäng. En “nybyggnation av Idrottshall Mariedalskolan” får bara 9 p. Men det är lag på att eleverna i låg- och mellanstadierna ska ha Idrott och Hälsa. Och då måste det finnas tillräckligt med tid och utrymme i en idrottshall. Det finns det inte nu. Men det ska alltså hamna efter andra objekt som det inte är lagkrav på, men som uppfyller kommunala inriktningsmål. Så har också “Utökat antal elevplatser, Brålanda skola F-6” 9 poäng. 9 p? Kommunen måste väl kunna ge varje elev i kommunen, även i Dalsland, en plats i ett klassrum, med en bänk?

Det är egentligen inte så många nyheter som avslöjas i “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2023-2032”. Det behövs de närmaste 10 åren fler förskoleplatser i centrala Vänersborg, Onsjö, Brålanda, Frändefors, Öxnered/Blåsut och Vargön. Det är väl i stort sett hela Vänersborg. Det blir dyrt, men samtidigt betyder det att nya skattebetalare flyttar hit och att Vänersborg växer. Det är således angenäma “problem”. Det är emellertid viktigt att de möts på ett planerat och genomtänkt sätt. Det går inte att ha en kortsynt ekonomisk inställning eller planering.

Även antalet elever i grundskolan kommer att öka. Det är naturligtvis orsaken till att Öxnereds skola byggs om och byggs ut och att det ska byggas en ny skola på Holmängen samt att Tärnan respektive Silvertärnan har fått eller ska få nya klassrum.

Det som är mest problematiskt är att kommunen hela tiden ligger ett steg efter. De flesta skolor är fulla eller snarare överfulla. Det finns en eller flera moduler på alla LM-skolor. Men framför allt, det fattas specialsalar och grupprum, idrottshallar och skolrestauranger är för små, fritidshemmen har inga eller för små lokaler, det saknas personalrum och rum för elevhälsans olika kompetenser, skolgårdarna är för små osv. Och här har staten med sina beslut en del av skulden. Som t ex att flytta ner hem- och konsumentkunskapen från högstadiet till mellanstadiet, fast statsmakterna visste att det inte fanns några sådana specialsalar på M-skolorna…

Norra skolan

Och så var det då Norra skolan… (Se även bloggen se “Norra skolan ska stängas”.)

Det är en del att läsa om Norra skolan denna gång. Det är mycket bakgrundsmaterial, och underlag som är många år gamla i handlingarna.

Det som dessa historiska underlag visar är att det är tydligt att när det började pratas om att bygga Holmängenskolan 2016, så fattades samtidigt ett beslut om att utreda Norra skolan.  Det var aldrig någon förutsättning att eleverna på Norra skulle gå på Holmängen.

Så här står det i handlingarna:

“Ärendet med en ny skola på Holmängen F-6 startade 2016 då byggnationen föreslogs i ”Skolutredning av de centrala skolorna i Vänersborgs kommun”. Barn- och utbildningsnämnden beslutade då att ställa sig bakom utredningen samt översända den till kommunfullmäktige för kännedom. Vidare beslutades bland annat att uppdra åt barn- och utbildningsförvaltningen att i samråd med samhällsbyggnadsförvaltningen utreda och analysera etapp 1 i skolutredningen med avseende på renovering och utbyggnad av Norra skolan (2016-02-22, §17).”

Utredningen av Norra skolan kom fram till att en utbyggnad var olämplig. Notera att det handlar om en utbyggnad, inte att skolan i sig var olämplig och skulle stängas. Och i och med att en utbyggnad var olämplig skulle det skapas fler platser genom en byggnation av Holmängenskolan. Det var snarast så att en ny skola måste byggas på Holmängen för att ge plats åt de elever som inte fick plats på Norra skolan.

Norra skolan hade 2 paralleller ht 2015 inkl 5 fritidshemsavdelningar, grundsärskola och förberedelseklass. Det fanns 295 elever på Norra och moduler fick hyras in. Det var naturligtvis trångt och det fattades grupprum, personalrum, osv. Fastighetsenheten utredde Norras framtid och kom fram till slutsatsen att en tvåparallellig skola inte kunde rymmas på skolan… (Fast det gjorde det…)

Vi var flera ledamöter i nämnden som hade synpunkter på utredningen. I direktiven från förvaltningen angavs att det skulle finnas grupprum, specialsalar, lärarrum osv. Det skulle finnas allt som inte fanns på de andra LM-skolorna i kommunen. Och som fortfarande inte finns. Direktiven gjorde att svaret bara kunde bli ett – det går inte!!

Det var egentligen inga “sjyssta” direktiv jämfört med situationen på andra skolor. Utredningen hittade dessutom massor av lösningar – som var omöjliga. För Norra skolan. Att använda fritidslokaler i källaren till klassrum var ingen lösning fast detta görs än idag på andra skolor. Det stod också att “matteundervisning hålls idag i vanliga klassrum” – som om det inte görs i varenda skola. Det stod att det saknades konferensrum på Norra – att man var tvungen att möblera om i klassrum. Och…? Det görs ju på massor av skolor. Och så var skolgården för liten…

Det utreddes inte heller om det var möjligt att ha en enparallellig LM-skola på Norra – som på Blåsuts skola… Eller ett tvåparallelligt lågstadium. Eller olika kombinationer med förskola och grundsär.

Det fanns starka krafter i bakgrunden som hade en helt annan agenda om Norra skolan…

I den reviderade förskole- och grundskoleplanen 2023-2032 står det:

“Fram till år 2032 prognostiseras det förväntade antalet efterfrågade barnomsorgsplatser att öka med 70 platser i centrala Vänersborg. …framförallt är i centrumområdet som det förväntade antalet efterfrågade barnomsorgsplatser kommer att öka.”

Det finns lite olika definitioner av “centrum”. Här är det tydligt att det är området norr om järnvägen och fram till Holmängen, dvs samma definition som den fördjupade översiktsplanen använder. Mariedal, Tärnan och Holmängen är inte centrala Vänersborg.

“Detta är inte en permanent lösning utan en ny förskola kan komma att behövas runt år 2029, utifrån de senaste befolkningsprognoserna.”

Det står också:

“runt år 2029, kan det dock komma att saknas elevplatser med tanke på antalet grundsärskoleelever och elever som behöver undervisning i mindre sammanhang”

I sammanfattningen av planen står det slutligen:

“Fler förskoleplatser behöver tillskapas i centrala Vänersborg för att kunna ta emot den befolkningsökning som prognostiseras.”

Med de här citaten vill jag visa att det finns en del “öppna frågor” som skulle behöva belysas, utredas, vidare innan beslut om Norra skolans framtid fattas. Dessutom uppger jag ännu fler orsaker i den motion som ska behandlas av nämnden imorgon.

Till sist.

I underlagets avsnitt “Barnperspektiv” så argumenteras det om nödvändigheten av att stänga Norra skolan.

Jag anser att beskrivningen är ensidig och tendentiös. Bara de delar av barnperspektivet tas upp som stödjer den åsikt man har från början, dvs att stänga Norra skolan. De perspektiv som talar för en annan lösning nämns inte, t ex att Norra skolan är den enda skolan i centrum, att skolan ligger i närmiljön, att vägen till Holmängen är trafikfarlig, miljöaspekter etc.

Kanske skulle man avslutningsvis nämna något om kostnader. Förskolan/förskolorna vid Vänerparken hyrs av en privat fastighetsägare. Lokalerna är dyra och dessutom säger kommunens “policy” att kommunen bör äga lokaler som den har verksamhet i. Om eleverna på Norra skolan ska flyttas till Holmängen så misstänker jag att Fridaskolan ser möjligheter att bygga ut och växa. En stor del av eleverna skulle sannolikt söka dit. Det är många från Nordstan som går där redan nu. Kommunen skulle snarast behöva konkurrera med Fridaskolan för att ta tillbaka elever.

Jag har lämnat en motion till BUN imorgon. Du kan ladda ner den här. Jag missade tidsgränsen till kommunfullmäktige i veckan som gick. (Det gjorde inte Henrik Josten, M, och Henrik Harlitz, M, som lämnade en motion med liknande innehåll.) Jag vet att det var oerhört slarvigt, men jag har alltså lämnat den till BUN istället. Och faktiskt, så här i efterhand så kan jag nog tycka att det kanske var ännu bättre än vad jag hade tänkt från början…

Det blir spännande imorgon.

PS. Det är kommunfullmäktige som bestämmer om att stänga skolor. BUN ger ”bara” förslag.