Det västerländska narrativet flyttar skulden, rentvår de skyldiga och medverkar till att obekväma frågor aldrig ställs

Nyhetstorkan består och det enda som finns att skriva om är Ukrainakonflikten. Det var ett tag sedan biolaboratorierna i Ukraina var på tapeten och västmedia har gjort ett bra jobb med att sopa allt under mattan som sig bör när det inte passar det narrativ som allmänheten ska ta del av.

Den politiska analytikern Aleksandar Pavic har skrivit en intressant artikel i ämnet, där han konstaterar att det västerländska narrativet rentvår de skyldiga och ser till att det aldrig ställs obekväma frågor – något som för övrigt även syns tydligt i den svenska valrörelsen där svensk media stryker politikerna medhårs istället för att syna dem i sömmarna samt ställa dem mot väggen efter år av maktmissbruk, varför samma ohederliga syltryggar utses till beslutsfattare om och om igen.

————————————-

”I kris efter kris arbetar den västerländska narrativa kontrollen för att se till att flytta skulden, rentvå de skyldiga, alternativt medverka till att obekväma frågor aldrig ställs.

Strax efter att talmannen för det amerikanska representanthuset, Nancy Pelosi, nyligen anlänt till Taiwan, anklagade det ryska utrikesministeriets taleskvinna, Maria Zakharova, USA:s ambassadör i Kina, Nicholas Burns, för sin pinsamma tystnad kring det fräcka jippot. Tystnaden var en ganska stor förändring från hur högljudd Burns hade varit bara en månad tidigare vid World Peace Forum i Peking, där han krävde att Kina skulle sluta förmedla ”rysk propaganda” genom att anklaga NATO för att ha startat konflikten i Ukraina. Han tog även tillfället i akt att anklaga det kinesiska utrikesdepartementets talesperson för att ljuga om amerikanska biovapenlaboratorier som inte finns i Ukraina.

Men det var då och detta är nu i västvärldens ”regelbaserade ordning”, där varje tillfälle kräver en ny uppsättning regler. Det är alltså självklart att Burns för närvarande också kommer att hålla en pinsam tystnad om en annan potentiellt tektonisk händelse – det senaste, ännu mer fördömliga uttalandet angående påstådda USA-drivna biolaboratorier i Ukraina från det ryska försvarsministeriet den 4 augusti. Generallöjtnant Igor Kirillov, chefen för de nukleära, biologiska och kemiska skyddstrupperna i de ryska väpnade styrkorna, sade då att Ryssland utvärderade möjligheten av USA:s inblandning i Covid-19-pandemin samt undersöker USA-finansierad forskning av olika andra patogener.

Orsaken till Burns tystnad är inte svår att gissa – de allvarliga anklagelserna i Kirillovs presentation kan, om de utreds ordentligt och bevisas sanna, tjäna som ett åtal mot vad som kan vara USA:s användning av Ukraina som en enorm testplats för patogener. Eftersom västerländsk media för det mesta valt att ignorera det, tänkte ambassadören verkligen inte göra ett uttalande som de skulle behöva citera och således uppmärksamma frågan. Nu när Twitter har stängt av det ryska utrikesdepartementets konto för att ha vågat citera viktiga delar av Kirillovs mediapresentation om det möjliga ursprunget till Covid-19, behöver Burns med anhang inte säga något alls. Om det inte står på sociala medier, då är det som om det aldrig har hänt.

Det är de västerländska eliternas tillvägagångssätt – det är inte sanningen som spelar roll, utan att framgångsrikt hantera berättelsen så att den inte lämnar utrymme för tvivel i människors sinnen. De tror med andra ord att de kan göra vad de vill. Vi kanske borde påminna oss själva om den västerländska formeln efter kalla kriget som tillkännagavs under de berusande dagarna i början av 2000-talet, en era som präglades av ett annat berömt amerikanskt politiskt citat, Karl Roves ”vi är ett imperium nu och när vi agerar skapar vi vår egen verklighet.”

Som Tony Blairs politiska rådgivare, Robert Cooper, nonchalant uttryckte det på sidorna av The Guardian i april 2002: ”Utmaningen för den postmoderna världen är att vänja sig vid idén om dubbelmoral. Inbördes verkar vi utifrån lagar och öppen kooperativ säkerhet. Men när vi har att göra med mer gammaldags typer av stater utanför den postmoderna kontinenten Europa, måste vi återgå till de grövre metoderna från en tidigare era – våld, förebyggande attack, bedrägeri, vad som än är nödvändigt för att hantera dem som fortfarande lever i 1800-talets värld av varje stat för sig själv. Inbördes håller vi lagen men när vi verkar i djungeln måste vi också använda djungelns lagar.”

Två decennier senare, trots uppkomsten av både Kina och Ryssland och världens obönhörliga utveckling till multipolaritet, dör imperialistiska vanor hårt – vanligtvis tills de träffar en mur av verklighet, som för närvarande händer i Ukraina och kommer att hända i Taiwan. Men tillbaka till Burns för ett ögonblick. Han är långt ifrån ny när det gäller att upprätthålla dubbelmoral i ”djungeln”. Innan sitt nuvarande arbete med att peta Draken angående Taiwan och Björnen angående nästan allt, utmärkte han sig som en partisan och apologet för Natos illegala aggression mot Serbien redan på 1990-talet, vilket resulterade i Kosovos ensidiga utträde. Samtidigt, 2009, när han var USA:s understatssekreterare för politiska angelägenheter, förklarade Burns för media att erkännandet av Pristinas självständighet i själva verket var ett uttryck för USA:s ”intresse av goda förbindelser med Serbien.” Kommer han i sinom tid att uttrycka sig på liknande sätt gentemot Kina och Taiwan? Utanför västvärlden är allt fortfarande en djungel för Burns och hans gelikar, och de ”infödda” ska hanteras i enlighet med detta. Så i Burns värld är Pelosis Taiwanvistelse och löfte om fortsatt amerikanskt stöd för ön faktiskt ett tecken på USA:s intresse för goda relationer med Kina.

En annan anmärkningsvärd angloamerikansk figur som är synlig över krislandskapet Kosovo-Kina-Ukraina är engelsmannen Geoffrey Nice, som blev internationellt känd som åklagare vid Internationella krigsförbrytartribunalen för fd Jugoslavien (ICTY), vars enda syfte var att flytta över skulden för den västinspirerade blodiga upplösningen av det multinationella landet enbart på serberna. Utöver hans selektiva lagföring av den tidigare Serbiens president Slobodan Milosevic för ”brott mot mänskligheten”, inkluderar Nices arv från ICTY även anklagelser om att förstöra bevis relaterade till människohandel i Kosovo.

Nice erbjöd därefter sina juridiska tjänster till Kosovos förre president Hashim Thaci, en av huvudfigurerna i inte bara människohandeln utan även den påstådda ”tvångsutvinningen” av mänskliga organ från fortfarande levande, mestadels serbiska fångar, som beskrivs i ett Europaråd. Närmare bestämt 2011 års rapport, ”Omänsklig behandling av människor och olaglig handel med mänskliga organ i Kosovo”. Rapporten citerar också antinarkotikabyråer i ”minst fem länder” som säger att Thaci ”utövade våldsam kontroll över handeln med heroin och annan narkotika.”

Nices efterföljande försök att misskreditera rapporten dissekerades emellertid briljant och avslöjades av den amerikanska journalisten Diana Johnstone som det senaste försöket av en representant för ”självrättfärdiga västerländska demokratier” att reservera privilegierna för en ”kultur av straffrihet” uteslutande för sig själva och sina kunder. Naturligtvis måste kunderna i ”djungeln” fortfarande betala för det imperialistiska ”dubbelmoraliska” paraplyet, så i slutändan anklagade Nice Thaci för att vara skyldig honom ”nästan en halv miljon euro” för hans arbete för Kosovos regering .

Zakharova beskrev nyligen mer fullständigt det skräckhus som Thaci påstås ha presiderat över: ”Kosovo är territoriet för illegal transplantation. Människor dissekerades levande och tog ut inre organ för försäljning till dessa människor i väst… I väst stod de i kö för organtransplantationsoperationer. Och de började ta emot dessa organ när Kosovo förvandlades till ett fruktansvärt svart hål där människor försvann, som inte bara dödades, utan dödades för att sälja sina inre organ.”

För att parafrasera Franklin D. Roosevelts odödliga ord som rättfärdigar USA:s stöd för den nicaraguanska diktatorn Anastasio Somoza; ”they may be sons of b****es, but they’re the West’s sons of b****es”.

#followthemoney

https://www.rt.com/russia/560766-west-ukraine-biolab-shift-blame/

17 reaktioner till “Det västerländska narrativet flyttar skulden, rentvår de skyldiga och medverkar till att obekväma frågor aldrig ställs

    1. Belysande artikel. Jag undrar bara om du är fascist eller korkad? Kanske representerar du bara medelmåttan av svansen på denna ryssblogg?

      Gilla

  1. Vad gör/gjorde Kearsrarges/Arlington här?
    Inget emot folket…. men det är krigsfartyg…
    P-plats?
    Inga små grejer direkt & $hitloads me’ skit….
    Är Vi satt under förmyndasrskap?

    Gillad av 1 person

  2. Undrar om Svearikes försvar fixar nåt som Arlington???
    Har de heta grejer($kiter björnen i skogen), oxå?
    Lite för grunt för U-båtar, som vi är bra på…
    Hahahaha!

    Gilla

    1. Johan Originalet är publicerat i RT, men skrivet av den amerikanska oberoende politiska analytikern och forskaren Aleksandar Pavic vid amerikanska stiftelsen Strategic Culture Foundation. Andra medlemmar finns här.
      https://www.strategic-culture.org/contributors/
      Aleksandar Pavic sida finns här.
      https://www.strategic-culture.org/contributors/aleksandar-pavic/
      En annan mycket känd bidragsgivare är Pepe Escobar.
      Dessa analyser ligger lång över de vanliga svenska ”tycke och smak” inläggen och annan amerikansk propaganda.

      Gilla

  3. Jag kan hålla klaffen, läs du r ex Trebs intelligenta inlägg och njut av sällskapet. Du gör som du vill på din blogg, men censur får mig att tvivla på öppen media? Får du betalt?

    Gilla

    1. OK – Kallat censur eller inte, men vill du bli tagen på allvar bör du nog höja kvaliteten på dina inlägg en bit över nivån av en tvåårings barnpladder. Jag skulle inte kalla det ”censur”, för det ger inlägget en nivå av relevans det inte förtjänar, utan det är mer att städa undan irrelevant meningslös dynga som inte bidrager till debatten och som vi kan vara utan.

      Gillad av 1 person

      1. Karl W….
        Intressant att du tog dig tid och mandat att recensera mina inlägg. För tydlighets skull. Inte en gång till Karl!

        Gilla

Lämna en kommentar