Lena Hellblom Sjögren, filosofie dr, legitimerad psykolog 2017-09-27

En kort notis i rikstidningarna härom dagen om att barn på HVB-hem i Malmö utsatts för sexuella övergrepp. Och flyttats akut. Därefter tystnad. Var flyttades barnen som placerats i samhällets ”vård” och där utsatts för övergrepp?

HVB står för ”Hem för Vård och Boende.” Där, liksom i det som  kallas familjehem, placerar socialsekreterare barn hos främmande vuxna. Dessa främmande vuxna får betalt för att ta hand om barnen. Varför? Jo, för att dessa främmande betalda vuxna, enligt socialsekreterarna, kan ta hand om barnen på ett  bättre sätt, än föräldrarna, eller några andra i barnens familjenätverk, kan.

Vid sökning på nätet hittade jag en större rubrik i Sydsvenska Dagbladet från den 23 september:

”Gruppvårldtäkter och drogmissbruk på flera HVB.hem i Malmö – barn akutflyttas.”

Inga uppföljande nyhetsinslag i rikstäckande media om vad som hänt dessa barn, om vart de tagit vägen. Inga frågor om de stackars barnen får komma till några i sin egen familj, några som kan ge dem kärlek och omvårdnad – några som kan finnas kvar för dem? Ingenting om vad som görs för att sätta dit de ansvariga.

Jag jämför det stora ointresset för barnen som far illa efter att ha placerats av olika kommuners socialförvaltningar hos personal betalda för att ge de unga vård med  det stora medieintresset för Hanna Waern. I gårdagens tv-nyheter var det i ettan, tvåan och TV 4 inslag om denna sd-ledamot. I bild sa hon att hon hoppat av efter att ha blivit utsatt för sexuella övergrepp av en manlig riksdagskollega i partiet hon lämnat.

I morse, den 27 september 2017, var rubriken i Morgonekot om Hanna Waerns sexuella övergrepp: ”Senase skandalen i SD.”

Varför är inte de sexuella övergreppen mot barn på HVB-hem värda riksmediernas uppmärksamhet? Är det ok att barn som av samhället placerats i det som kallas vård utsätts för övergrepp? Behöver ingen annan än socialsekreterarna som tagit barnen från deras familjer och placerat dem i olika vårdföretags regi för medborgarnas skattepengar bry sig om detta?

Bryr sig socialsekreterarna ?  Har de längre något ansvar för barnen de placerat? Eller har ansvaret gått över från socialsekreterarna som har myndighetsställning, till dem som tjänar pengar, betalda med skattemedel, på att  ”vårda” barnen?

I Sydsvenskan stod att det bara var Malmö stad som akutflyttat ”sina barn.” Och att ”Barn från andra kommuner bor hittills kvar.” Har personalen bytts ut? Fortsätter drogfesterna och övergreppen som det gjordes en stor rubrik om? Vem hjälper barnen? Vem tar ansvar för barnen? Kan barn som sviktis och utnyttjats av dem som skulle ta hand om dem någonsin sätta tilltro till myndigheter och vuxna?

Är en politikers  sexuella övergrepp mer värda att rapportera om för den som rapporterar än att rapportera om barn som utsätts för sexuella övergrepp i det som kallas samhällsvård?

Var kan de svikna barnen känna sig hemma? Varför skrivs inte spaltmeter året om? Om alla de barn som far illa i det som kallas samhällets vård – eller alla de barn som  anses ”skyddas” av en förälder som tagit kontrollen över barnet och utplånar den andra föräldern från barnets liv? Varför görs inte teater och film om alla de barn som förlorar fotfästet när de förlorar sina familjenätverk? Som blir trasiga – och lätta att rekrytera till kriminella gäng och till extremistiska rörelser som förhärligar våld?