Översiktlig genomgång av kriget
länk till youtube
Icke-angreppspakten.
Sommaren 1939 ville Tyskland ha delar av Polen där det fanns en tysktalande befolkning. Men då sa England och Frankrike nej. Nu visste Hitler att det skulle bli ett storkrig om han anföll Polen. Men då chockade Hitler omvärlden. De båda fienderna Tyskland och Sovjetunionen slöt en icke-angreppspakt där de lovade att inte anfalla varandra.
Den fick namnet Molotov- Ribbentrop-pakten efter namnen på de båda ländernas utrikesministrar. Hitler visste att denna pakt inte skulle hålla i längden, men han behövde nu inte vara rädd att ryssarna skulle anfalla honom medan han erövrade övriga Europa. Ryssarna var tvungna att ingå en pakt eftersom Stalin hade en svag armé, och det berodde på att Stalin hade låtit fängsla och döda en stor mängd officerare. I ett hemligt tilläggsprotokoll delade Tyskland och Sovjetunionen upp östra Europa mellan sig.
Världskriget börjar.
Den 1 september 1939 anföll Tyskland Polen. Den 3 september samma år förklarade England och Frankrike krig mot Tyskland. Det andra världskriget hade börjat. Det blev en kort krig i Polen. Den polska armén var omodern och soldaterna som stred till häst kunde inte klara sig mot tyskarnas stridsvagnar. Samtidigt gick ryska trupper in i östra Polen, allt enligt det hemliga tilläggsavtalet mellan Tyskland och Sovjet. Trots dessa aktioner gjorde engelsmännen och fransmännen ingenting.
Finska vinterkriget.
I oktober 1939 krävde Sovjetunionen delar av Karelska näset av Finland. Dessutom ville man bygga en flottbas vid inloppet till Finska viken. Syftet med Stalins förslag var att skydda Leningrad vid ett eventuellt anfall från Tyskland. Finland avvisade dock de ryska kraven och därför gick ryska trupper utan krigsförklaring över gränsen den 30 november 1939. Stalin räknade med en promenadseger mot finländarna. Men snart kom märkliga rapporter från de snöiga, kalla ryska skogarna. Ryssarna slogs tillbaka med stora förluster när de dödsföraktande finska soldaterna i sina vita skiddräkter i 40 graders kyla härjade bakom de ryska linjerna. Men naturligtvis kunde inte de finska soldaterna i längden stå emot den ryska övermakten.
Den 13 mars 1940 blev finländarna tvungna att sluta fred. Finland fick lämna ifrån sig större områden än vad Sovjetunionen hade krävt 1939. Men Finlands självständighet var ändå räddad.
Danmark och Norge ockuperas. Den 9 april 1940 anföll Tyskland Danmark och Norge. Tyskland behövde Danmark som leverantör av livsmedel och Norge behövde de som basområde för kriget mot Storbritannien. Dessutom ville tyskarna ha kontroll över malmtransporterna som kom från Sverige. Danmark gav upp på en gång, medan norrmännen kämpade tappert. Men efter 62 dagars kamp måste norrmännen ge upp. Norges kungafamilj och regeringen lyckades fly till England.
Anfall i väster. Den 10 maj 1940 angrep Tyskland Frankrike. Det tyska anfallet gick igenom Belgien och Holland mot kanalkusten. På så sätt kom tyskarna runt de befästningsverk som fransmännen byggt längs tysk-franska gränsen. Den franska regeringen gav upp efter en dryg månad och tyskarna kunde göra sitt intåg i Paris.
En engelsk armé stängdes in vid hamnstaden Dunkerque, och under några dagar i slutet av maj lyckades engelsmännen med hjälp av olika slags båtar (även privatbåtar) skeppa 300 000 soldater över Engelska kanalen.
Slaget om Storbritannien. I augusti 1940 började tyskarnas anfall mot England. Varje dag flög hundratals tyska bombplan in över England. Men britterna höll stånd därför att tyskarna inte lyckades slå ut det brittiska flygvapnet. ”Aldrig förr i historien om folkens strider har så många haft så få att tacka för så mycket”, sade den nye premiärministern Winston Churchill i ett berömt tal inför det brittiska parlamentet.
Tyskland anfaller Sovjetunionen. När Hitler inte kunde besegra Storbritannien vände han blickarna mot Sovjetunionen. Hitler ville gärna ha Sovjets tillgångar av olja, stål och brödsäd, dessutom hatade Hitler kommunismen.
Den 22 juni 1941 anföll Tyskland med sina allierade Ungern, Rumänien och Finland Sovjetunionen med tre miljoner soldater, 4000 flygplan och 3000 stridsvagnar. Framryckningen gick med rasande fart. I början av oktober hade tyskarna tagit nästan tre miljoner krigsfångar. Men så kom vintern, då var tyskarna utanför Moskva. Hitler hade trott att segern skulle vara vunnen efter ett par månaders krig. De tyska trupperna led svårt när det var 30 grader kallt och snart mötte man allt bättre rustade ryska soldater.
Frågor:
1. Förklara icke-angreppspakten mellan Tyskland och Sovjetunionen.
2. Vad hände den 1 september 1939?
3. Vad var det finska vinterkriget.
4. Vad hände den 9 april 1940?.
5. Redogör för Hitlers anfall mot Sovjetunionen.
Japan anfaller USA.
Den 7 december 1941 anföll japanska stridsflygplan den amerikanska flottbasen Pearl Harbor på Hawaii. En stor del av USA:s Stillahavs flotta förstördes. Japan trodde att deras bundsförvant Tyskland skulle segra över Sovjetunionen. Nu ville Japan fortsätta det erövringskrig mot Kina som inletts år 1937. Japan ville bli Asiens herrar. Anfallet mot Pearl Harbor innebar att USA gick in i kriget mot Tyskland och Japan.
Kriget vänder.
År 1942 stod Hitlertyskland på höjden av sin makt, men nu började de allierade (Storbritannien, Sovjetunionen och USA) vinna framgångar. 1942 vann britterna en stor seger vid El Alamein i Egypten, där besegrade britterna en armé bestående av tyskar och italienare som försökte nå fram till Suezkanalen. Ett halvår senare hade tyskar och italienare drivits ut ur Nordafrika.
I juli 1943 avsattes den italienske diktatorn Mussolini. Då hade amerikanska och brittiska trupper landstigit i södra Italien. Tyskarna hade motgångar i Sovjetunionen. En tysk armé stängdes in i staden Stalingrad. Den 2 februari 1943 gav tyskarna i Stalingrad upp. Då hade mer än 200 000 tyska soldater stupat. Det var ett stort nederlag för Hitler. Han kunde inte längre vinna kriget i öster
Förintelsen.
Det var Adolf Hitler som personligen gav order om förintelsen av judarna. Hitler betraktade judarna som den germanska rasens arvfiender. Folkmordet på judarna är nazisternas värsta förbrytelse och ett av de största brott historien känner till. Förföljelsen av judarna började dock långt innan andra världskriget.
Nazismens judefientlighet var ingen ny företeelse. Judarna har under långa tider utsetts till syndabockar för alla slags landsplågor, krig, fattigdom och arbetslöshet. När Hitler kom till makten 1933 införde han en lag som innebar att alla judar i offentlig tjänst skulle avskedas. Samtidigt försökte nazisterna bojkotta judiska affärsmän, läkare och advokater.
1935 kom Nürnbergslagarna, som syftade till ”det judiska folkets politiska och biologiska avskiljande från det tyska folket”. Det innebar att judarna förlorade sina medborgerliga rättigheter, exempelvis rösträtten. Judarna fick inte längre undervisa i skolorna, inte heller arbeta på bank eller sjukhus. De förbjöds att gifta sig med tyskar och fick inte vara med i någon facklig organisation.
I november 1938 organiserade myndigheterna de dittills värsta judeförföljelserna. Det var den så kallade Kristallnatten, efter alla de fönster som krossades. Det medförde att många judar mördades, judiska egendomar plundrades och många synagogor stacks i brand. Samtidigt fördes ca 30 000 judar till koncentrationsläger.
Det otäcka var att omvärlden inte protesterade mer kraftigt mot denna judeförföljelse. Man var mitt inne i en ekonomisk kris, och därför ville man inte ta emot judar som sökte sig från Tyskland. År 1942 tog nazisterna beslut om ”den slutgiltiga lösningen av judeproblemet”, det innebar att man skulle utrota alla judar. De 30 största koncentrationslägren kompletterades med en rad utrotningsläger. Totalt avrättade nazisterna ca 6 miljoner judar. De flesta kom från Polen, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien och Rumänien.
Dagen D.
Den 6 juni 1944 gick amerikanska och brittiska styrkor över Engelska kanalen. Invasionen i det franska Normandie kallas för D-dagen. 4 000 fartyg skeppade över 250 000 soldater inom 24 timmar. Tyskarna kunde inte kasta de anfallande tillbaka.
Ryssland anfaller.
Samma år satte Sovjetunionen in tio miljoner man på östfronten och snart närmade man sig Tyskland. Våren 1945 kunde amerikanska och sovjetiska soldater skaka hand vid floden Elbe. Då var Hitler 56 år gammal, han var ett fysiskt vrak där han befann sig i sin underjordiska bunker i centrala Berlin. Hitler begick självmord den 30 april 1945. En vecka senare kapitulerade Tyskland.
Hiroshima.
Efter flera års strider i Asien drevs japanerna långsamt tillbaka mot sitt hemland under hårda strider. År 1945 förberedde USA en invasion av Japan. USA:s president valde nu att sätta in det nya vapnet atombomben för att spara amerikanska liv. Men samtidigt fanns ett politiskt motiv. Det så kallade ”kalla kriget” hade börjat mellan USA och Sovjetunionen. Truman ville visa Stalin att USA var en supermakt som inte var att leka med.
Den 6 augusti sprängdes en atombomb över den japanska staden Hiroshima. Hela staden förstördes och minst 80 000 människor omkom omedelbart. Tre dagar senare sprängdes en ny atombomb över staden Nagasaki, då kapitulerade Japan och andra världskriget var slut
Webföreläsning/genomgång
Krigets andra del och dess konsekvenser
Krigets resultat.
Omkring 29 miljoner soldater och lika många civila omkom under andra världskriget. Enbart Sovjetunionen förlorade minst 20 miljoner människor. Sovjetunionen tog över en rad stater som hade blivit självständiga efter första världskriget. Estland, Lettland, Litauen, och Ukraina tillföll Sovjetunionen. Tyskland delades upp i två stater (Väst och Östtyskland).
FN bildas för att verka för fred i världen.
En ny maktbalans. Man fick en värld som politiskt och militärt sett bestod av två supermakter, USA och Sovjetunionen. Motsättningarna mellan dem utvecklades till det som kallas Kalla Kriget.
Frågor:
6. Vad hände den 7 december 1941?
7. Berätta varför slagen vid El Alamein och Stalingrad var särskilt viktiga för krigsförloppet.
8. Beskriv hur förintelsen utvecklades och genomfördes i Tyskland.
9. Berätta om vad Dagen D var för något.
10. Vad hände med Hitler 1945?
- Nämn fakta om Hiroshima?
12. Berätta om krigets konsekvenser, för individer och för samhället.
Svenska och SO 